Ja så känns det o så är det väl,fortfarande lätt att man blir lite nedslagen men nää inte som förr utan bara lite o sen borsta av sig o vara igång igen:-)
Busan har börjat löpa o jag känner mig lite krasslig i halsen o det räckte för en halv dags depp men sen gick jag ut o pillade med vårat fotgående o då kändes det lite bättre igen :-)
Busan vill jobba o hittar rätt position allt lättare 'jubel' :-)
Vi pillar med lägganden o ställande för att få fart o fläkt vill ha attityd o snabbhet o fullständigt fokus hos oss båda,mitt största problem mitt i allt är jag. Jag är den svagaste länken och måste känna mig mycket bättre o duktigare,lätt att falla tillbaka i det där att jag haft tur eller att banan varit så lätt därför det gått bra. Vet ju hur mycket jag tränat mina hundar o vad vi faktiskt kämpat för våra titlar o ingen annan har varit speciellt närvarande när vi tränat annat än ett fåtal gånger o den som påstår att vi bara hade tur i linköping har fel,det vet jag men ibland blir det någon annan säger sant så lätt.

Är det någon som tror att turen gör att man på två dagar med 2 starter per hund och dag får 3 godkända rundor och valde bryta en med ena hunden och 3 godkända o en retligt 69 p med den andra hunden. Den förstnämnda ansåg jag inte ens startklar o hade tänkt stryka blev mäkta förvånad över vår prestation,önskar bara jag kunde glatt mig mer åt mina hundar sista rallytitlar o inte tänka att allt bara var tur....

Visst turen att ha tränat bra gjorde att vi hade tur :-) dags att tänka logiskt o tillåta sig tycka man är bra....

Mmmm vad gott med yoghurt säger Busan :-))

Känner mig ganska solig :-) en härlig känsla att kunna glädjas för det lilla och inte låta tråkigheter o jobbigheter ta över.
Fått sällskap av sonen på långpromenad och mannen i spåret ett par dagar. En ordentlig kompisprom med träning efteråt och man åker hem med ett stort leende på läpparna :-)).

Tyvärr kom väderomslaget nu,regn och lite kallare, ogillas skarpt för jag måste ju träna.... Men gilla läget o träna ändå!!

Mitt pill i friaföljet med Busan har gett resultat :-) fortsätta pilla men vilken skillnad, snart funkar det till lk 1 och viktigast av allt B vill o tycker det är roligt :-)

Liggande o ställande är okey!
Apportering funkar mycket bättre nu men tränar vidare.
Ingångarna är vår svagaste länk känner jag,har alltid varit svårt med henne men nu jobbar vi ordentligt med det,frågan är om vi ska byta o gå runt istället för in direkt på vänster sida??

Tränar vidare med ett leende och har skoj :-))

Att hundträning är kul det har jag ju vetat i många år men att fysträning skulle vara kul är en rätt ny erfarenhet för mig.
2-3 dar i veckan har jag fysträning mig och hundarna(främst busan)och känner en stor tillfredsställelse av det:-)
Samtidigt tycker hundarna att matte är roligare :-)

Har dessutom varit på bk o tränat en gång tack vare att jag stämde möte med en mycket trevlig tjej och dessutom fick träna mig själv i att kommendera någon.
Tränar vidare med B och denna vecka ska vi köra genom lk1 få det filmat och se hur mycket vi har kvar till start :-) spännande :-)
Nu frukost o långpromenad....

Så jäkla superkul denna gång också :-)
Denna gång var det fokus på fjärren o jag har ju konstaterat att vi byter låsta framben till låsta bakben, kräver en hel del grundträning igen.
Apportering där har vi ju tuggproblematik som är till för att lösas o där har vi fått bra tips.
Sitta i fotposition o vara kvar med mattefocus kan vi boka av:-)
Tandvisning vill vi träna med andra men funkade bra

Så tränade vi plats o hoppet ute,trots att vi inte tränar plats värst mycket så gick det jättebra, B är lika taggad som jag :-))
I hoppet är det ju stadga som vi måste träna mest för hoppa kan hon ju och förstår ordet hopp.

Sjukt peppad av härligt positiva instruktörer och deltagare åkte jag hem med ett leende på läpparna igen :-)

I morse sprang jag ner till glan igen,hundarna tycker det är kul o jag känner mig starkare o har längre joggsträcka än gåsträcka nu,ser på gpsn att mitt tempo ökat, om bara pulsklockan o Busans sele kunde dyka upp också.

Skönt att få känna sig positiv och duktig :-))

I söndags hälsade vi ju på svärfar o svärmor 93 resp 82 år, svärfar är klar i huvudet men benen ostadiga. Svärmor fick åderbråck i hjärnan 97 o är lite vimsig( men helt otroligt att hon lever och är i sånt skick hon är,läkarna trodde hon skulle dö eller aldrig kunna gå o prata,vårat lilla under :-)). Svärmor säger oväntade o roliga saker,denna gång med flera gånger men det största skrattet blev när vi skulle gå. Hon ställer sig o tittar på mig riktigt ingående o säger
-Du är inte lika snygg som när du var ung!!

Jag fnissar till och säger att jag är ju inte någon ungdom längre.

Gubben o barnen hörde inte det hela så på väg till bilen fick de sig ett gott skratt.
Ja hon är härlig svärmor :-))

En mycket positiv vecka har passerat:-) i tisdags var det dags för lydnadskurs med Busan o gissa om det var kul :-))
Massa trevliga människor och hundar o rolig positiv träning precis vad vi behöver. Massor med tips och triks vi börjat använda o jag ser resultat främst på Busans vilja att jobba som jag vill :-)
Ett eller två små pass med klossträning o andra position övningar varje dag o vi har roligt istället för att bygga frustration.

Omvänt lockande är så mycket mer användbart än jag någonsin kunnat ana :-) tror jag smilade mig igenom timmarna på kurs så mycket som jag lärde mig på ett tillfälle lyckades jag inte lära på hela lydnadskursen Tolla o jag gick...Den var inte hälften så rolig heller!

Långa promenader och några gå/lunka/jogga rundor har vi fått till också,riktigt taggad på att motionera mig själv också :-)

I lördags for vi till Vadstena och lyssnade på Eva Marie Weregårds föreläsning i tävlingspsykologi,så jäkla bra. Det kom i precis rätt tid för mig,välbehövligt och jag kunde ta till mig en hel del. Vilken härlig människa man fick tänka till lite skratta och få aha upplevelser på löpande band.

Måste själv komma ihåg en sak,har hört så många gånger att jag haft tur när jag tävlat med hundarna,men 4 mästarklass rally på 2 dar med båda hundarna och 3 gk rundor. Busan var inte ens startklar igentligen men fixade 3 rundor,det var inte bara tur... Skulle sagt som Ingemar stenmark
- Konstigt ju mer vi tränar ju mer tur har vi :-)
Så är det ju....
Veckan avslutades med söndagsmotion i glanskogen med hundar och matte jagandes bättre tid på 5 km :-)
Känner mig rätt stark faktiskt!!

Idag efter 10 timmars arbete blev det lydnadsträning på tomten. Platsliggning fotgående fjärr och skratt och bus :-)

Gäller att behålla känslan av att vara rätt okey stark och ibland faktiskt ganska bra

Ja det gjorde jag lördag fm o nää blev inte bättre precis :-(
Bestämde mig för att ta tjuren vid hornen o bege mig till bruksa o träna lite lydnad,kör in på parkeringen och där är redan ett gäng bilar. Försent att vända,de såg mig ju o vända blir värre än stanna. Tar ut vovs o går en rastningsrunda,ser ingen jag känner men fixar inte att träna där,ångesten blir för stor :-(. Tänker först åka hem men bestämmer att en parkering får duga att träna på men svårt att få till min egen känsla.
Fixar dock att göra lite vettigt men långt ifrån bra grejer med Busan. Tolla däremot blir övertaggad o ger järnet,blev riktigt orolig att hon skulle skada sig när hon skulle svänga in o sätta sig fot med apporten. Men vilken härlig liten vovva hon är :-)

Vet inte hur jag ska kunna komma vidare just nu, varför ska jag bry mig om vad andra människor som jag inte ens känner eller pratat med tycker om mig? Det är jobbigt att grubbla o inte kunna stänga av hjärnan,allt blir bara till en grumlig äcklig soppa.
Men vad är det värsta man kan säga om mig då? Av sanningar är nog det värsta att jag inte sagt vad jag tänkt för det hade varit elakt o då är det bättre att vara tyst. Men ingen vet ju vad som rört sig i mitt huvud så det ska jag väl inte få lida för??
Osanning däremot det förväntar jag mig att få höra o det är jobbigt,men jag är helt bestämd på att vad någon än säger kommer jag inte säga annat än saker som - Allt har två sidor! Eller - Det man inte vet något om ska man inte prata om.
Jag tycker ju nämligen inte att man ska prata om människor utan med människor och om man inte klarar att prata med dem ska man inte prata alls. Antagligen låter jag som en riktig svammelkärring och så får det vara,önskar bara jag kunde känna att allt känns bra igen....